Ydre på mitt vis,Syster Stenas Minne

I många år har jag passerat en runsten,men aldrig lagt märke till den egentligen...Så i år tog jag tillfället i akt och turistade på hemmaplan en dag,och vad passade då bättre än att ta sig till den lättillgängliga runstenen vid Oppeby utanför Österbymo?

Syster Stenas minne,en högrest runsten där tre vikingatida östgötar omnämns. Stenen är rest av Björn till minne av hans far Gren och sin syster Stena. Att en syster omnämns i dessa sammanhang tyder på att Stena förmodligen var en känd och framstående person i vikingatidens Oppeby. Att mödrar lät resa stenar för sina bortgångna söner var däremot vanligt.

Så hittar du hit! 

 Inskriptionen på denna runsten lyder: "Dannemannen Björn reser stenen efter Gren, sin fader, och Stena, sin syster". Antalet runor är omkring 60 och stenen anses ha rests omkring år 1050 e Kr. Östergötland är ett av landets runstenstäta områden. Här finns 246 runstenar,men i sydligaste delen av länet kan vi stoltsera med 5 stycken,varav Syster Stenas minne är en av dem.

Intill den höga runstenen finns en stor gammal vacker ek som säkert upplevt mycket i sina dagar.

Ydre på mitt vis,Österfors smedja

I bysmedjans halvmörker,upplysta av eldens gnistor,arbetade smeden och hans lärpojkar. Man kan nästan se mäster smida,se släggdrängen slå på det heta järnet när mäster gav order och hur bälgdrängen skötte lufttillförseln till ässjan när man besöker den vackert bevarade Österfors smedja invid Bulsjöån...

Järnet som ska smidas läggs i ässjan och bäddas in i kol,sedan är det den skicklige smeden som förändrar järnets egenskaper genom att värma och kyla. Ögonblicket för när härdningen kan ske avgörs genom järnets färg. Rätt temperatur är nådd när järnet är på väg från ljus till mörk körsbärsröd färg. I ässjans mitt kan det bli upp till 2000 grader! Järnet upphettas till minst 900 grader,men väntar smeden för länge kan det bli ödesdigert eftersom järn kan brinna upp likt sprakande tomtebloss...

De vackra gamla fotona känns väldigt levande i smedjan. Den gamle bysmedens glasögon vilar på väggen under hans porträtt...

 Den gamla blåsbälgen finns att beskåda än idag. De var ofta tillverkade av älgskinn,då skinnet var både mjukt och slitstarkt. Som kuriosa kan nämnas att älgskinnet helst skulle vara tjuvskjutet... ;) 

 Bulsjöån hjälpte till med sin enorma vattenkraft när det begav sig. Man tillverkade förr  även en unik och klurig vattenpump av bl a urholkade trästockar. En sådan finns utanför smedjan,om man vill prova dess kapacitet.

 Verkyg av alla de slag samlar damm i det svaga ljuset.

 Sommartid är smedjan ytterst levande med en smed på plats,så man som besökare verkligen kan känna sig förpassad till gamla tider. Ett verkligt levande museeum!

 Ett riktigt litet smultronställe i södra Östergötland,där man kan sätta sig med sin matsäckskorg eller köpa vackra smidesljusstakar,gångjärn mm. Själv förärades jag ett trollkors som halssmycke,vilket bevarar mig från oknytt och annat elände samt minner mig om en väldigt trevlig stund på denna plats med historiska vingslag.


Vill man själv besöka hantverksmuseet är alltid Turistbyrån i Ydre kommun behjälplig. Annars bifogar jag avslutningsvis ett lärorikt och vackert youtubeklipp som skildrar ett favoritställe i min hembygd.

Ett hett turistmål! 

Ydre på mitt vis,Smedstorps dubbelgård

Dammat av min gamla blogg under min "hemester",vilket innebär att jag kan dela med mig av min natursköna hembygd :) Drog en repa häromdagen i Ydre kommun,Östergötlands län och besökte en del av mina smultronställen. Smedstorps dubbelgård är en riktig pärla! Ett välbevarat kulturminne som jag gärna besöker om och om igen...

Vid sjön Driern ligger denna vackra skogsgård,en Götisk gård som var vanligt förr i sydsverige. 1700-talet är ytterst närvarande...

Gårdens byggnader förmedlar den ålderdomliga stämningen,precis som det var förr på landsbygden med timrade trähus. Det häftigaste är att gården är ett privat jordbruk,och halva huset är bebott än idag. År 1944 skedde det sista laga skiftet i länet,och dubbelgårdens byggnader köptes av Östergötlands fornminnesförening,numera ett kulturreservat under Östergötlands länsmuseeum.

Byggnadstekniken ser lite vågad ut med 3 hörnstenar uppvinglade på varandra,jämfört med dagens byggnormer...men det står stabilt än idag!

 Fräck detalj på fähusets ena vägg. Denna hålighet fungerade tydligen som avluftning av djurstallarna. Denna form har bevarats bla genom ett halssmycke i silver tillverkat av en lokal guld- och silversmed. 

Invid trähuslängan löper den gamla grusvägen fram,den är en del av den gamla vägen in mot Smedstorp som även finns dokumenterad på en karta år 1707. Gårdsnamnet tyder på att en smed någon gång under medeltiden gav namn åt gården. 

Gamla trägärdsgårdar fungerar ypperligt som inhägnad även i modern tid. Söder om gården,i äng och utmark finns förhistoriska gravar och spår av forntida bönders verksamhet. Det var under bronsåldern som bondelivet troligen började här. Forntida odlingsrösen sk hackerör, ligger i skogarna och de kan vara uppemot 3000 år gamla! Svindlande tanke...Man kan också se ett par gravfält från tiden kring Kristi födelse och århundradena därefter.

Man får förmoda att de var "uppe med tuppen" förr...Bifogar en länk till Östergötlands länsmuseum för den som blivit nyfiken,eller kanske vill besöka detta lilla smultronställe på egna ben.


http://www.ostergotlandslansmuseum.se/smed.html  




Ydre kommuns turistbyrå hjälper gärna till om man vågar bege sig ut i de djupa,trolska skogarna...


http://www.ydre.se/turismochnaringsliv/turism.4.b37cf2d1210ab226ee800010571.html